Puerto Colombia
Hola!
Vi är fortfarande i den lilla fiskebyn Puerto Colombia.
Igår hade vi en helt fantastisk dag, fylld med sol och bad, och Rom & Cola !
Det behövs inte mkt sprit för att bli på påverkad i denna värme.
För att kunna ge er en uppfattning om hur varmt och fuktigt det är här, så är botanska trädgården i Lund det enda jag kan Jämföra klimatet med, fast lägg till en 10 grader. Lukten är också väldigt snarlik. Det är verkligen som att stoppa in näsan i en blomsteraffär.
Hygienen är på topp! Jag har burit samma kläder i fem dagar nu, förutom kalsingarna och strumporna, dom använder jag inte längre. Det känns inte lönt att ta på sig något rent eftersom efter 5 minuter så det helt genomsvettigt. Istället går man in i duschen med alla kläderna och skrubbar lite med tvålen.
Nu har vi tagit en del fina bilder, kolla in dom!
Utkast: Hej! Nu ...
Hej!
Nu befinner vi oss i en liten mysig fiskeby som heter Puerto Colombia.
Byn omringas av berg och djungel och ett rikt djurliv. Både dag som natt så hör man alla fåglar och insekter i den gröna och mörka bakgrunden.
Vi bor på Posada Tuscan som ägs av en trevlig tysk. Standarden här är helt ok,
Det är rätt skön stämning på ett sådant här ställe. men det skulle finnas fler resturanger och hotell som tar kort. Pengarna börjar redan sina och ingen möjlighet ta ut i någon automat. Närmsta ATM ligger två timmar bort.
Temperaturen ligger på ca 35 och 27 i vattnet. Det sägs att stranden här (playa grande) är en av dom finaste i hela sydamerika.
Hej!
Insomnia
Nu är vi äntligen framme. Men resan hit var inte lätt!
Resan började i köpenhamn, vidare till Madrid, där vi bodde på ett schysst hotell.
Dagen efter var det dags för den nio timmar långa flygresan mot caracas.
Jag har dålig koll på vilken flygplansmod vi flög med, men den var i helt ok i storleken iallafall.
Flygplanet var uppdelat i fyra sektioner, och vi satt såklart i den sämsta!
Min stol var sönder och kristofers hörlurarna fungerade inte.
Men det största problemet var 100st Venezulanska skrikande småbarn. Det tog nästan knäcken på oss!
Vad ska säga man säga om Caracas flygplats? Jag vet faktiskt inte!
Men jag är glad att vi lyckades ta oss därifrån med baggaget i behåll.
Området kring carcas flygplats är väldigt fattigt och skitigt. Men vi har checkat in på ett ganska bra hostel som heter posada turustica academica. På hostelet fann vi en varm dusch, tv och internet.
Jag har sett fram emot denna resa väldigt länge och reseångest har man känt av förrut, men denna gången känns det annorlunda.Mina senaste dagar har bestått av Insomnia, ångestattacker, aptitlöshet, frossa och hjärtklappning . Och jag vet vad orsaken är!
Jag saknar min Maria, min sambo, tjejen som betyder allt för mig. Jag kan inte sluta tänka på henne. Det har bara gått två dagar sedan jag lämnade henne, gråtande på parrongen i malmö. Hennes förtvivlande ansikte blandat med tårar när vi tog förväl, har satt sig som djupa ärr på mitt hjärta. Varje gång jag tänker på henne så påminns jag av det. Det gör ont!
Maria är den sortens person som alltid vill en gott. Man kan alltid lita på henne. Just nu är det faktiskt hon som stöttar mig och avråder mig från att ta första bästa flyg hem igen.
Idag 3/9 ska vi fösöka ta oss ut till snorkling & fiskeparadiset Los Roques. Men mår jag inte bättre utav ett par dagar i paradiset , så får jag se hur länge resan fortsätter för min del.
7 dagar kvar...
Expeditionens deltagare:
Martin Åkesson och hans trogne vapendragare Kristofer Pålsson, även kallad "Greven".
Resan börjar i Venezuela och slutar i Argentina. Rutten är inte100% bestämd än. Men det löser sig med tidens gång..:)
Den 2/9 landar vi i caracas, Venezuela. Landet som är känt för sitt mångfaldiga utbud av natursköna platser.
Tropiska regnskogar, Anderna, träskmarker fulla av anacondor och kajmaner, kritvita stränder som omringas av palmer och ett hav som är lika blått som himmeln ovanför.
Vi återkommer när äventyret börjat!
